Nog finns det mål och mening i vår färd, men det är vägen som är mödan värd.

I mitt förra inlägg gjorde jag en lista med flera skäl till varför jag har valt att tillsammans med eleverna genomföra enOVerkligresa.  Nu när vi är hemma från resan har vi utvärderat vårt arbete och för mig är det viktigt att förstå om syfte och ambition nått önskat resultat.  Jag genomförde en enkät som besvarades av 42 elever av 47 möjliga.

”När elevarbeten har fler mottagare än läraren ökar elevernas vilja att prestera bättre och göra bättre lösningar.”

 71,4 % av eleverna svarade att bloggen med fler möjliga läsare än endast läraren gjorde att de arbetade mer noga med uppgifterna än vad de vanligtvis gör. Bloggen har motiverat de flesta eleverna att öka sin prestation.

”Verklighetstrogna uppgifter ökar ofta motivationen hos elever.”

Eleverna fick skriva i fritext vad de tyckte om de verklighetstrogna uppdragen.  De flesta eleverna upplevde uppdragen som positiva. Här får ni läsa några citat:

”Jag tyckte det var roligt att beskriva olika saker, när jag samla mycket information och prata om det som att jag var där kändes det som att jag var på riktigt där.”

”Det var kul för det kändes som att man hade varit där när man fick med alla detaljer.”

”Jag tyckte att uppdragen var kanon. Det var roligt att skriva om olika saker, men det bästa var att det var så nära till verkligheten.”

”De var roliga för att man kan leta information på ett roligt sätt och det var ett annorlunda och mer spännande sätt att lära sig något om t.ex. olika religioner och länder.”

”När vi läser varandras inlägg, så får vi tips till hur vi kan skriva, arbeta och ta oss an uppgifterna. Vi lär av varandra.”

De olika grupperna arbetade i ett gemensamt dokument, i google dokument. Det gjorde de både när de arbetade med gemensamma uppgifter och när de arbetade med individuella uppgifter.  54,8% upplevde att de lärde sig mer genom att arbeta på det sättet! Jag vet inte om det är en hög siffra, men tillräckligt för att ibland fortsätta använda den här metoden, det vill säga att använda eleverna som lärresurser.

I det delade dokumentet hjälpte eleverna varandra till att förbättra texterna, och jag gav också synliga kommentarer i kommentarsfältet. 57 procent av eleverna läste även andra elevers kommentarer och upplevde att det hjälpte dem till att skriva sina egna inlägg. Det är positivt! Det innebär att jag nådde fler elever på ett effektivt sätt när jag gav en elev feedback i syfte att föra lärandet framåt. 16,7% svarade att de endast läste de egna kommentarerna.

”Jag som lärare lär av eleverna. Det kan handla om den digitala tekniken, men även när de använder sig av aktuell statistik kring människors levnadsvillkor och diskuterar dessa med mig – då blir jag uppdaterad kring utvecklingstakten i världen och ibland även förvånad.”

Vi har pratat mycket statistik och siffror. Tänk att det kan vara så roligt med matte! Procent, bilder, diagram…

Jag har diskuterat ”graden av demokrati” med eleverna och vi har tagit reda på vad som krävs för att ett land ska kunna kallas för en utvecklad demokrati. Hur står det till med rättssäkerheten och yttrandefriheten och de andra grundprinciperna för att en demokrati ska kunna fungera?

Och hur är utbildningsnivån i landet?  Varför spelar det roll om flickor inte studerar mer än de grundläggande åren i skolan? Diskussionerna med eleverna är värdefulla för mig, jag får möjlighet att diskutera utvecklingsfrågor med den unga generationen som ska ta över. Vi löser problemen tillsammans och diskuterar vad olika statistiska värden kan innebära. Högt och lågt på abstraktionsstegen!

Jag har förvånats över hur eleverna har fångats av och fördjupat sig i källor som www.globalis.se, www.varldskoll.se och www.livetslotteri.raddabarnen.se  De innehåller begrepp som inte är helt enkla att förstå, men det har sällan inneburit något hinder för eleverna att komma vidare.  De använder sig av strategier för att komma förbi svårigheterna.

Under arbetet med bedömningsuppgiften fick eleverna lov att använda sig av de fem källor som jag propagerat för under resans gång. Jag stod längst bak i klassrummet och kunde se hur de växlade mellan källorna och hur de på olika sätt kunde hitta lösningar på samma frågeställningar.

Alla elever upplevde det som positivt att använda sig av källor under bedömningsuppgiften. Jag kunde ju under lektionens gång se stora skillnader mellan de elever som varit väldigt aktiva under arbetsområdet, och som tränat på att använda källorna – jämfört med de elever som mer förlitat sig på kamrater och inte tränat lika mycket.

”Jag tyckte att det var bra för att då blir provet inte bara att komma ihåg saker och information”

”Det var kul men också svårt eftersom man behövde skriva väldigt ”utvecklande”.”

”Det var bra för då lärde man sig att använda andra källor som var särskilt bra till uppgiften.”

Eleverna upplevde att de lärde sig mycket samtidigt som de visade sina kunskaper och förmågor. Och det är bra, det är så det ska vara. Prov och bedömningar ska innehålla utmaningar och ge eleverna möjlighet att sätta ord på sina tankar. Ett tillfälle till att lära känna sig själv.

Några elever menade att bedömningsuppgiften var både lätt och svår på samma gång.  Lätt för att man inte behövde kunna så mycket fakta, svår för att kunskapskraven handlar om förmåga att använda fakta genom att analysera och resonera.

Om ni vill se hur bedömningsuppgiften utformades så klickar ni på bedömninguppgift.

Summa summarum: Jag är nöjd med elevernas insatser och många elever har utvecklat flera olika förmågor och nått högre kunskapskrav än de visat prov på tidigare.

Om jag genomför ett liknande projekt i framtiden ska jag ta till mig elevernas önskemål om att göra fler uppdrag, samt att fundera mer över hur grupperna ska sammansättas och stöttas upp.

För att fortsätta arbeta på det här sättet skulle jag önska större möjlighet till att placera elever i grupprum, eller att ha skärmar i klassrummet för att skärma av. Det skulle bidra till en bättre arbetsmiljö och ett bättre inlärningsklimat för mig och eleverna.

Please follow and like us: