Vårt ämnesövergripande arbetsområde ”Hållbar utveckling” är till stor del avslutat, men undervisningen med hållbarhet som inriktning fortsätter.
Under terminens gång har det för mig blivit allt tydligare vad undervisning kring hållbar utveckling handlar om, nämligen att arbeta aktivt med att vara en del av det gemensamma arbetet kring de Globala målen.
Under detta läsår har jag i min tjänst fått avsatt tid för att vara med att utveckla skolans arbete med att implementera arbetet med de Globala målen , därför tog jag mig tid till att förbereda mig genom att läsa Skolverkets lärportal Hållbar utveckling 7-9 . Denna text, tillsammans med den input jag fick av Skolverkets seminarium Lärande för hållbar utveckling – alla ämnes ansvar har bidragit till att jag har uppdaterat och stärkt min inre undervisningskompass.
Världens länder har enats kring att arbeta för att avskaffa extrem fattigdom, minska klimatkrisen, minska ojämlikheter och orättvisor, samt främja fred och rättvisa. Man har kartlagt, visat på var vi står och pekat på vilka de Globala målen 2030 är. Dessa mål är avgörande för vår framtid: Världens befolkning ökar i antal – samtidigt som vi har ett jordklot med begränsade resurser. Därför måste vi som lever och är verksamma just nu arbeta tillsammans och på olika nivåer. De olika målen knyter an till varandra och går att bryta ner i delmål för att lättare kunna hanteras. För att kunna greppa målen ytterligare behöver vi öka kunskaper om att det finns olika aktörer som är aktiva i arbetet med att nå de globala målen: makthavare, företag, organisationer och individer.
Vi kan lätt drabbas av klimatångest och maktlöshet i en medievärld som förser oss med bilder från naturkatastrofer och gängkriminalitet. Därför har vi som arbetar i skolan en uppgift att sortera information och visa eleverna på hur olika aktörer agerar för att arbeta för att uppnå de Globala målen.
Hur var det då med min stärkta inre undervisningskompass, den som vuxit fram under hösten? Här följer nu några spridda reflektioner:
Röster från både framtidspessimister och framtidsoptimister måste få komma till tals och mötas i organiserade diskussioner. Polariserade debatter där starkast röst vinner är inte hållbara och konstruktiva. Vi behöver arbeta fram gemensamma lösningar, vilket kräver flera kompetenser och olika mänskliga perspektiv. Att genomgående arbeta med de demokratiska processerna är grundläggande i undervisningen kring hållbar utveckling.
En viktig uppgift vi har är att berätta för eleverna att de inte är ensamma med sina känslor och sin önskan om att världens medborgare ska arbeta för en bättre framtid. ”Berättandet” kan ske på olika sätt. Ett enkelt sätt är att analysera Sydsvenskan och den senaste nyhetssändningen från SVT. Dessa medier belyser dagligen hållbarhetsfrågor med sin nyhetsbevakning, och jag kan knyta an innehållet till de Globala målen i korta diskussioner.
Ett mer krävande sätt är att lämna skolans värld och ge sig ut för att förankra undervisningen i samhället. Det har ett stort värde att ta sig från skolans område för att studera goda exempel och öka insikten i att andra aktörer arbetar aktivt för att nå de Globala målen. Om vi ser att andra aktörer arbetar och strävar efter att nå hållbar utveckling – då ökar vår egen benägenhet att arbeta vidare mot de Globala målen.
Utöver det ämnesövergripande arbetsområdet ”Hållbar utveckling” i årskurs nio, så har ett tjugotal elever haft ”Hållbar utveckling” som ”Elevens val”. Dessa elever har fått möjlighet att åka på några studiebesök. I november fick jag följa med när gruppen skulle göra studiebesök på IKEA i samarbete med Naturskyddsföreningens ”Energifallet”. Henrik är ansvarig lärare för gruppen och det var han som hade förberett eleverna inför besöket under sina lektioner, bokat resekort, gjort riskanalys, informerat arbetslaget samt organiserat upp hålltiderna för besöket. Under mina lektioner hade eleverna studerat exempel på hur olika företag, som aktörer, arbetar kring hållbar utveckling både som ett sätt att marknadsföra sig, men även för att göra hållbara investeringar inför framtiden.
Under studiebesöket fick eleverna gedigen information om hur IKEA arbetar med hållbar utveckling, de fick bland annat svar på sina frågor som de tidigare formulerat och skickat till IKEA. Vi delades in i tre grupper för att genomföra tre kortare workshops i varuhuset som belyste företagets sätt att arbeta och sträva efter hållbar utveckling. Det var mycket givande även för oss lärare, som stärktes i uppgiften kring att arbeta vidare med hållbarhetsfrågor.
I år har vi på Oxievångsskolan särskilt stöd av både Naturskyddsföreningen och Malmö stad för att arbeta med de Globala målen.
Utöver det ekonomiska stöd vi får för att t ex kunna delta i fortbildningar och att genomföra studiebesök, så får vi även stöd i att strukturera och organisera vårt arbete med hållbar utveckling. Det jag som lärare särskilt uppskattar är att både Linnea på Miljöförvaltningen och Agnes på Naturskyddsföreningen är lyhörda kring våra önskemål och behov, samt att de ger oss tips och uppslag till vad som händer i vårt närområde. Det underlättar vårt arbete så att vi kan ta oss utanför skolans väggar för att knyta kontakter och förankra undervisningen i samhället.
Sist men inte minst: På skolverkets konferens belyste man att skolan är en mycket viktig plattform för att nå de Globala målen 2030. När vi nu når terminens slut, så vet vi att eleverna har ökat sitt lärande kring hållbar utveckling och vi upplever ett stort engagemang och intresse för arbetet kring de Globala målen. Jag upplever att frågorna fått större tyngd och status bland många elever, som nu diskuterar matsvinn och konsumtion på ett mer nyanserat och konstruktivt sätt än tidigare. Förhoppningsvis tar de med sig kunskaperna hem och agerar som individer för att bidra till att de Globala målen uppnås 2030.