Om bedömning och kommunikation med digitala lärplattformar

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om bedömning under ”Stör ej – bedömning pågår”. (6:e april 2016). I det blogginlägget skrev jag bland annat:

”Läraryrket är ett intellektuellt yrke. För att kunna utöva yrket krävs ämneskunskaper, förmåga att tolka skolans kod och att vara förtrogen kring styrdokumenten, samt att omsätta dessa i praktiken.

En av mina viktigaste uppgifter är att bedöma elevernas kunskaper och förmågor, samt att summera dessa till ett betyg.  Jag måste tänka på bedömningen redan när jag planerar ett arbetsområde, eftersom arbetsområdet syftar till att träna de kunskaper och förmågor som ska bedömas. Jag måste ha klart för mig vilka kunskapsaspekter som ska bedömas, för i SO är det orimligt att beta av alla aspekter i kunskapstabellen. Jag måste även se till att mina bedömningsuppgifter utformas så eleverna ges möjlighet till att visa de kunskaper och förmågor som avsetts.”

I dag vill jag skriva av mig några reflektioner kring att arbeta med kunskapstabeller i digitala lärplattformar.

När Lgr 11 utformades var det viktigt för skolmyndigheterna att läroplanen skulle implementeras i den verkliga verksamheten. De nya betygen med en skala från F till A skulle vara en summering av visade kunskaper och förmågor i form av olika kunskapskrav.

För att hantera detta kom kunskapskraven att delas upp i en tabell, med ett rutsystem där innehållet i olika rutor ibland kallas för aspekter. När eleverna  visat sina kunskaper och förmågor för kunskapskraven E, C eller A  markeras  detta i kunskapstabellen. När elevernas kunskaper och förmågor i årskurs nio ska summeras till ett slutbetyg används kunskapstabellen som ett underlag.

https://www.youtube.com/watch?time_continue=52&v=pFihr5gKcMg

2011 arbetade jag på en skola i Hässleholm. Då hade vi ingen digital lärplattform, ingen digital kunskapstabell. Vi tryckte ut Skolverkets tabeller i papper och markerade i tabellen med en överstrykningspenna. Jag samlade mina elevers kunskapstabeller i en pärm. Kunskapstabellerna var ett arbetsdokument för mig i min bedömning och dokumentation för min efterträdare när jag avslutade min tjänst.

De senaste fem åren har jag arbetat med två digitala lärplattformar, Unikum och Infomentor. Båda lärplattformarna används bland annat till att dokumentera och kommunicera elevernas kunskapsutveckling. I stället för att jag markerar aspekter i en kunskapstabell med överstrykningspenna, så kan jag nu digitalt klicka olika färger i en kunskapstabell som görs synlig för elever och föräldrar. Fortfarande är kunskapstabellen ett arbetsdokument över tre år fram till slutbetygen i årskurs nio, då kunskapstabellen ska summeras.

Det är bra att tabellen är öppen och synlig, den syftar till att visa elevens kunskapsutveckling och även undervisningens inriktning och bedömning. Men det finns ett litet dilemma med den digitala kunskapstabellen: Det händer att elever, föräldrar och andra (än den bedömningsansvariga läraren) felaktigt läser av tabellen och summerar ihop de ifyllda rutorna till ett terminsbetyg.

En karta över en plats visar inte verkligheten. Några ifyllda aspekter i en kunskapstabell kan inte spegla en elevs visade kunskaper och förmågor fullt ut. Som lärare ska jag undervisa och arbeta för elevens lärandeutveckling och ökande måluppfyllese med hjälp av formativ bedömning, men jag ska även ansvara för att göra summativa bedömningar och i slutet av en termin sätta ett betyg. Då är ifyllda aspekter till hjälp. Men jag kan ha information om eleven, eller kunskaper om mitt ämne som gör att ifyllda aspekter inte rakt av kan summeras till ett betyg. Kunskapstabellen är inte heltäckande. Den är ett arbetsdokument. Låter det rörigt?

Som utbildad ämneslärare vet jag att:

  • En del aspekter väger tyngre än andra, och har en större betydelse för ämnets syfte och innebörd.
  • En del aspekter tränas och bedöms oftare än andra.
  • En del kunskapskrav och förmågor i en aspekt naturligt faller på plats när eleven har utvecklat ett större sammanhang.

Med hjälp av formativ och summativ bedömning under terminen har jag som undervisande lärare:

  • Specifika kunskaper om elevens utveckling vad gäller just mitt ämne. Jag kan t ex ha sett hur en elev under terminen funnit strategier till att hantera stoff, producera material, utveckla tankar  och göra sig redo för stora kliv – men inte lyckats lösa en viss del av de aspekter som av mig var tänkta att bedömas.
  • Kunskaper om vilka aspekter som har bedömts och vilka möjligheter eleven har haft att visa sina kunskaper fullt ut. Jag vet hur mina uppgifter har varit utformade, och hur eller om de har fungerat som bedömningsunderlag
  • Kännedom om vilka organisatoriska förutsättningar som funnits för att eleven ska kunna ges möjlighet att visa sina kunskaper och förmågor på ett sätt som eleven har rätt till.

För några år sedan pratade jag och mina dåvarande ämneskollegor om att kunskapstabellerna är ett bra arbetsdokument, men att man inte får stirra sig blind på rutorna utan måste andas och lyfta blicken.

I dag skulle jag önska att vi visade varandra lite mer förståelse för det komplexa i bedömning och betygsättning, att ämnen är olika både vad gäller centralt innehåll, kunskapskrav och hur eleverna ska kunna ges möjlighet att visa sina kunskaper och förmågor.  En förståelse för att kunskapstabeller i digitala lärplattformar är ett försök till att synliggöra och kommunicera, men att de inte på något sätt har nått sitt perfekta ideal som digitalt verktyg.

För närvarande är det stort fokus på den formativa bedömningen, men det finns ett stort behov av att få utveckla det kollegiala lärandet vad gäller den summativa bedömningen och betygsättningen i våra specifika ämnen med hjälp av diskussioner. Vi behöver diskutera vilka buggar, svårigheter och dilemman som finns med att hantera klickandet i de digitala lärplattformarna. Vi behöver diskutera hur vi i vårt ämne kan använda lärplattformen som digitalt verktyg och om det finns ”rätt sätt” och ”fel sätt” att klicka.

När vi synliggör vårt arbete – bedömning av färskvaror – då behöver vi vara trygga i och kunna svara  upp på de frågor som vi får kring vårt uppdrag.

Please follow and like us: