Jag vill med det här inlägget sammanfatta mina tankar kring elevernas läsning och deras arbete kring projektet med bokbloggen OVerkligamoten (Se tidigare inlägg: https://helenenyren.se/2019/04/27/om-overkliga-moten-och-om-att-motas-i-skapandet-av-en-gemensam-bokblogg/).
Under våren har jag fått läsa unika lösningar kring uppgifterna som ligger till grund för elevernas inlägg. En del är långa, en del är korta. Några är enkla, några komplexa. Jag har fått läsa personliga inlägg som berör och fått ta del av elevreflektioner som sällan tar plats i den ordinarie undervisningen.
Jag har fått se hur många elever har haft en bok vid sin sida under lektionstid, samtidigt som jag dagligen har fått höra elever ge olika förklaringar kring varför boken inte är nära till hands.
Det är roligt och enkelt att i starta upp projekt i undervisningen. För mig ligger utmaningen i att arbeta färdigt med ett projekt, fullfölja och utvärdera. Hur blev resultatet? Hur fungerade processen? Vad kan vi behöva tänka på till nästa gång?
Jag har under slutet av arbetsprocessen med litteraturbloggen funderat över några frågor, som jag bad eleverna ge mig svar på i en utvärdering. Jag fick 122 elevsvar.
”I vissa klasser har det varit ett stort engagemang för att läsa och utföra uppgiften, medan det har varit ett lågt engagemang i vissa klasser. Det förvånar mig. Hur har det gått för dig? ”
Pojkarnas svar:
Flickornas svar:
Det är inte ens hälften av de svarande som har fullföljt litteraturuppgiften. Lite mer än tre fjärdedelar har läst sina böcker. 17 % av pojkarna och 14,5 % av flickorna läste aldrig färdigt någon bok.
”Det finns elever som vanligtvis brukar prestera bra på prov och bedömningsuppgifter, som valde att inte läsa och fullfölja litteraturuppgiften. Vad tror du att det beror på?”
Flickorna:
Pojkarna:
Svarsalternativen ”Brist på tid, ”Ointresse” och ”Att inte uppgiften skulle bedömas och återkopplas i matrisen i Infomentor” har ungefär lika stora tårtbitar i cirkeldiagrammet.
Jag kan förstå att eleverna upplever att de inte har tid att läsa böcker utanför skoltid, det finns mycket i vår värld som gör anspråk på dygnets tjugofyra timmar. Att det finns elever som inte är intresserade av att läsa skönlitteratur är inget nytt. Det jag reagerar över och som jag vill lyfta till diskussion är svaret om att
”uppgiften inte skulle bedömas och återkopplas i matrisen i Infomentor”.
Det svaret innebär att om inte eleven blir bekräftad och bedömd i kunskapsmatris – så minskar elevens motivationen att göra uppgiften. Och det är lite bekymmersamt, för det kan ju innebära att eleven inte är medveten om hur lärande och språkutveckling fungerar. En summativ bedömning kan innebära en bekräftelse på att ett betyg är på väg att stärkas. Och det vill eleven ha. Men jag som lärare är ju medveten om att läsning och den formativa arbetsprocessen leder till ett förbättrat lärande – som på sikt utvecklar kunskaper och förmågor – och som så småningom skulle kunna summeras i ett betyg.
Varför ska eleverna gå i skolan? Är det lärandet eller betyget som är av värde?
I augusti skulle jag vilja prata med mina kollegor i arbetslaget hur vi kommunicerar lärandet med eleverna. Om eleverna vill nå sina drömmar, avluta grundskolan med de betyg och kunskaper som krävs för elevens förstahandsval till gymnasiet – ja då behöver både de och vi arbeta för att de ska förstå och äga sitt eget lärande. Jag har en känsla av att om kommunikation a´la matrisklick tar över, så kan den sortens kommunikation bli ett hinder för kunskapsutvecklingen.
Det finns elever som vanligtvis brukar få anstränga sig för att lyckas med att nå godkänt på prov och bedömningsuppgifter, men som valde att både läsa och fullfölja litteraturuppgiften i tid. Vad tror du att det beror på?
Flickor:
Pojkar:
Som svar på denna fråga, så väljer nära 40% av pojkarna och 49% av flickorna alternativet ”Medvetenhet om att träning ger resultat”. Jag vet inte hur jag ska tänka kring det här, men det verkar finnas en medvetenhet om att övning leder till resultat. Hur kan det då komma sig att många högpresterande inte ”övar”? Tror de att de är i hamn, i mål, för att de kanske tidigare har nått A på några kunskapskrav i ämnesmatriserna?
Varför tror du att engagemanget för läsning och för att publicera uppgiften har sett så olika ut mellan klasserna?
Flickor:
Pojkar:
En stor andel av eleverna väljer att svara att det beror på hur mycket tid klassen har fått för att läsa och arbeta med uppgiften under skoltiden. Men en väldigt stor andel tror att det har med grupptrycket att göra. När många i en klass är positiva till att läsa och arbeta, så sprider sig det engagemanget. På samma sätt påverkas elever i en klass om många i en klass har en negativ attityd – då sprider sig den stämningen. Det resulterar i en tydlig skillnad mellan klasserna. Vi behöver prata med eleverna för att göra dem medvetna om gruppens betydelse för deras individuella utveckling och prestationer.
För att ni ska utveckla er läsförståelse och förmåga till att utveckla resonemang som är nyanserade och komplexa, så behöver vi lägga mer fokus på läsning under årskurs nio. Hur tycker du att vi ska göra för att öka läsningen av skönlitteratur?
Eleverna skrev en flera förslag och tips till konkreta åtgärder. Här följer ett axplock:
”Jag tycker att vissa lektioner borde starta med 20 minuter läsning. Detta är även bra för att skapa lugn i klassen. Oftast brukar det vara mycket spratt i början av lektionerna. Därför hade det varit en bra start på lektionen.”
”Göra så att eleverna får priser när de läser, då kommer vissa elever uppmuntras och då kanske de kommer in i läsningen.”
”Om man ska ha läsning i skönlitteratur så tycker jag man borde ha en lektion i veckan som är 30 minuter och läsa”.
” Jag tror det är viktigt att hitta en bok som passar alla. Eftersom om en person inte tycker om eller är intresserad av boken så kommer ingen att läsa den. Därför är det viktigt att ha flera alternativ och olika genrer som man kan välja mellan så att man kan hitta just den som passar dig.”
” Varenda lektion borde vi ha en tid att läsa en bok”.
”Läxa. Svensklärarna ska dela ut böcker som man är tvungen att läsa, dvs uppgifter ska delas ut efter läsning”
”Peppa eleverna att de ska förstå att läsning är viktigt.”
”Att vi ska göra uppgifter utifrån en bok och det ska betygsättas.”
”Jag tycker att man kan få välja en bok som man själv tycker är intressant för det kan lätt öka intresset. Men också att man får mer tid i skolan för många vill inte ägna sig åt att läsa på sin fritid. Kanske också läsa tillsammans för då blir man tvingad till att läsa.”
”Jag tycker att vi borde alltid ha en bok som alla läser och som vi per vecka ska hinna läsa några sidor men vi behöver inte ha uppgifter kopplade till böckerna. De ska bara vara läsning och övning utöver allt annat.”
”Gruppläsning en gång i veckan typ och enskild läsning mer oftare.”
”Läsa fler böcker i flera av ämnena.”
” Att man kan få gå till mediateket och läsa där.”
”Ha lite läsning varje lektion i början eller slutet.”
”Genom att läsa själva med klassen. Alltså att man ska ge uppgift att läsa 7 sidor tills nästa vecka. För annars kommer ingen att läsa det. Det är bättre att ge uppgift som tex att läsa 7 sidor tills nästa lektion och sedan läsa med klassen och sedan få uppgift igen. Då kommer man läsa individuellt samt med klassen och prata om boken i grupper.”
Nu lider läsåret mot sitt slut. En liten andel elever läser mycket. En stor andel elever läser en bok per termin, om det är ett skolarbete. De nationella proven visar att vi behöver arbeta mer med att förbättra elevernas läsförståelse. Det är tydligt att vi behöver satsa på läsningen och arbeta läsfrämjande till hösten. Men hur?
m hjälps åt att dra när det är tungt, som behåller lugnet när det stormar, som orkar lyfta blicken och visa framåt – när tanken har fastnat.