”Sverige lyder under en diktator
som har all makt
Det lilla motstånd som fanns
Har brutalt slagits ner
De få som har vågat protestera
Har kastats i omprogrammeringsfängelse
(—)
Sverige hade demokrati
i drygt hundra år, men förlorade den.
Människorna blev lata
och tog demokratin för given.
Det är en svår tid för
medborgarna i Sverige –
men fortfarande finns det de
som kommer ihåg hur det var innan.
Som drömmer om någonting annat.”
Med dessa ord inleder UR sin serie Dröm om demokrati.
Året är 2040 och Sverige är en diktatur. Med hjälp av berättelser från de som minns och hemliga inspelningar från förr, så får vi veta hur Sveriges demokrati en gång fungerade…
Serien är tydlig och skickligt gjord. Den förklarar innebörden av begreppen demokrati och diktatur, samt förklarar hur Sverige styrs. Berättelsen visar oss att demokrati är något vi behöver vårda, vi kan inte ta demokratin för given.
Bland mina elever, som numera går i åttan, så finns det både de som tror att Sverige mycket väl kan vara en diktatur om tjugo år. Men det finns även de som tror att vi är fortfarande har demokrati. Oavsett antagande, så inser eleverna att demokratin inte klarar sig utan att vård och omsorg.
Valen till riksdag, kommuner och landsting ligger tidigt i år. Elever har en skolvecka mindre tid till att lära, diskutera, samt organisera och genomföra skolvalet. Men vi har en plan.
Tillsammans har vi som undervisar i samhällskunskap diskuterat och enats om en gemensam ram. Vi vill ge eleverna grunderna och förståelse för att politik inte är debatter med pajkastning, utan att politik och demokrati är så mycket mer och vilar på fundament som åsikts-, yttrande- och tryckfrihet.
Vi kommer att ha fokus på att eleverna ska utveckla förståelse för hur partierna hänger ihop med en ideologisk bakgrund. De ska få utveckla förmåga att jämföra och analysera politiska budskap med hjälp av partiprogram, massmedier och valaffischer. Men framförallt ska de själva få möjlighet till att lära känna sig själva och sina egna åsikter. De ska ges möjlighet till att diskutera kontroversiella frågor, samt skriva resonerande texter i ämnet svenska.
Den 6 september får eleverna möjlighet att rösta i Skolval2018 . Skolvalet organiseras av 15 elever från årskurs 7-9 med stöd av lärare. ”Skolvalsgruppen” har haft sitt första planeringsmöte där olika arbetsuppdrag fördelades; ordna vallokal, göra schema för klasserna för valdagen och informera klasserna om hur Skolvalet ska gå till och så vidare.
Arbetsområdet ”Valet 2018” pågår för fullt och det råder ett stort engagemang hos såväl elever som oss lärare. Det är ett spännande arbete inför valet, och efter valet kommer vi att fokusera på regeringsbildning och hur Sverige styrs.
Om ni är intresserade av att följa pågående arbete i årskurs 8 kan ni ta del av siten Valet 2018. Här finns material på startsidan, samt LPP och lektionsinnehåll på klassernas sida.
