Tärningen är kastad! Om att låta elever leda lektioner.

Under en pedagogisk lunch för ett par månader sedan frågade jag några elever vad de tyckte att jag skulle tänka på när jag skulle planera upp arbetsområdet kring Romarriket. En av tjejerna var snabb på att svara:

 ”Jag behöver träna på att prata inför klassen. Jag tycker att det är svårt och jobbigt, men jag behöver träna.”

Så klok, så rätt. Med inspiration av en kollegas tidigare blogginlägg om elevledda lektioner, så spånade jag vidare på detta. Jag ville ha ut något mer än att eleverna bara skulle ställa sig framme och redovisa inför klassen: lite mer elevaktivitet än vanligt, lite mer diskussion kring hur vi kan lära på olika sätt och en diskussion kring att visa respekt inför varandras arbete.

Jag introducerade eleverna i ämnet och förklarade LPP:n. Jag delade in klassen i olika grupper med olika ansvarsområden kring stoffet. För att göra det enkelt utgick jag från lärobokens olika avsnitt, en grupp ansvarade t ex för ”Romarrikets politik”.

På siten ”Romarriket” gjorde jag en textruta för de olika grupperna, med länkar till avsnittet i Gleerups Utkik historia, samt andra länkar som t ex lektionsfilmer och animationer. Jag uppmanade dem att börja där, men även att det var fritt att använda andra källor.

Min tanke var att en elevledd lektion skulle vara mer än att bara redovisa. Därför delade jag ett arbetsdokument med varje grupp där de skulle följa en arbetsgång, där de skulle börja med att diskutera vad en ”bra lektion” innebär. Jag var också tydlig med att alla i gruppen inte behöver göra allt och lika mycket. Någon kan prata, någon kan skriva, någon kan dela ut, någon kan sköta tekniken… Ställ er frågan:

Vilka olika kompetenser finns i gruppen?

Eleverna fick två timmar till att förbereda sin lektion, därefter förväntade jag mig att de skulle vara redo. De elever som kom igång och arbetade under lektionstid hann att få tips och feedback från mig i det delade dokumentet. En del grupper tog längre tid på sig att komma till skott, och då fick de klara sig utan feedback i dokumentet – men de fick när som helst använda mig som ”livlina” när de genomförde sin lektion.

När det var dags för eleverna att hålla sina lektioner listade vi tillsammans vad som var särskilt viktigt att tänka på nu när det var eleverna som skulle hålla lektionerna. Varje klass har en egen flik/sida på siten. Där skrev jag vad vi hade kommit överens om, och kunde vid behov plocka fram punkterna när det fanns behov av att påminnas om det gemensamma förhållningssättet.

Kommer nu ropen skalla: ”Flumpedagogik åt alla?”  Kan så hända, men:

I Läroplanen för grundskolan, kapitel 2.2 Elevernas ansvar och inflytande står det att:

Läraren ska
– utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
– svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
– svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
– tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och
– förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

Visst kan man ifrågasätta att jag överlämnar uppdraget åt eleverna att ”undervisa” och visst har jag funderat över vad vi har att vinna på att jag lättar på – inte släpper – kontrollen under ett par veckor. Men om förlusten är ett professionellt urval av stoff och mer strukturerat berättande, så är vinsterna större vad gäller elevernas förmåga att utveckla sitt eget lärande för sin egen del och tillsammans med andra.

Jag har sett 30 grupper genomföra sina lektioner. Och det har varit fantastiskt intressant att följa:

  • Gruppen ska tillsammans lyckas få tekniken att fungera. Vilken knapp trycker man på? Är det glapp i sladden? Här gäller det för mig att låta dem tillsammans lösa uppgiften. Is i magen, låt det ta tid, låt de anlita någon annan i klassen om de inte reder ut det.
  • Hur fördelar gruppen arbetsuppgifterna? Hur ”täcker de upp” för varandra, har de ”livlinor”? Vänta ut, låt det ta tid – hur löser de situationen?
  • Speglar deras diskussion kring hur man lär sig bäst hur deras lektion ser ut?

De flesta grupper har haft en googlepresentaion som stöd för sin lektionsstruktur. Några har valt att visa någon lektionsfilm, några har använt sig av Gleerups digitala läromedel och låtit eleverna läsa och arbeta med uppgifter, några har arbetat med begrepp på tavlan och någon grupp lät klassen diskutera frågeställningar. En grupp valde att använda både livrem och hängslen:

Det som stack ut var en elev som med entusiasm berättade om de puniska krigen, samt en grupp som genomförde en tipspromenad kring ämnet slaveriet och romersk ingenjörskonst under idrottslektionen.  Ett stort tack till idrottslärarna som ställde upp med tid och hjälp med organisering!

Men en sak är säker. Det blir Kahoot om eleverna själva får välja!

 

Please follow and like us: