Om ”Hållbar utveckling” och hur vi pratar om Greta.

I årskurs nio har vi sedan terminens början arbetat med ett ämnesövergripande arbetsområde som vi kallar för ”Hållbar utveckling”.  De skolämnen som berör området är geografi, samhällskunskap, samt hem- och konsumentkunskap.

Vi närmar oss slutet för arbetsområdet, även om arbetet för hållbar utveckling kommer att genomsyra även andra arbetsområden framöver.

Innan vi lärare satte fart med undervisningen, läste vi igenom syftestexter, det centrala innehållet och kunskapskraven. Vi drog snabbt upp riktlinjer kring ”vilka lärare som planerar att göra vad”. Som vanligt byggde jag en google-site där arbetsområdet under arbetets gång får växa fram. Med siten synliggör vi för varandra vad som händer under lektionerna och vilket material vi använder. Ni får gärna ta en titt på hur siten ser ut idag.

På startsidan finns material. På Om-sidan finner ni kort information om skolan och ansvariga lärare. Längst upp till höger finns de olika klassernas sidor. För varje klass skriver vi lektioners arbetsgång i högerspalten och vi länkar olika material i vänsterspalten.  Klicka på: Hållbar utveckling

”Varför pratar vi om Greta?”

För att greppa ämnet ”Hållbar utveckling” och för att förstå hur vi ska kunna påverka vår framtid, för att arbeta för att uppnå de globala målen 2030, så är det viktigt att vi blir medvetna om att det finns olika aktörer som spelar roll.  En klimataktivist är en aktör, därför var det angeläget för mig att ”släppa in Greta” in i undervisningen. Första gången vi mötte Greta i undervisningen var i samband med att vi arbetade med ”Valet2018”. Då satt Greta tillsammans med ett fåtal personer utanför riksdagshuset i Stockholm och skolstrejkade.

När vi gav oss iväg in i vårt arbetsområde, var Greta i full färd med att hissa segel och kasta loss för att ge sig av över Atlanten. Detta uppmärksammades i media, och jag länkade upp en interaktiv sida: www.windy.com . Där kunde vi följa hennes färd över havet – dag för dag. Denna sida kopplades vidare till uppdateringar från besättningen till sociala medier som twitter och instagram.

Precis som i samhället i stort fanns det i klasserna polariserade åsikter kring Greta och klimataktivism. I början ofta förenklade sådana. För att vi skulle förstå Gretas bakgrund lite bättre, så läste jag några ”scener” ur boken ”Scener ur hjärtat” som skrivits av Malena Ernman och Svante Thunberg.

Efter att ha fått lyssna till hur det gick till när Greta inte ”orkade hålla ihop längre” och hur hon till slut fick sin diagnos, fick många elever en större förståelse för hennes specialintresse och hennes drivkraft. Färre och färre elever uttryckte sig enkelt att Greta ”är kriminell” och ”får andra att skolka” – vi satte ord på vad det kan innebära att ha Aspergers med såväl svårigheter som ”superkrafter”. Vi pratade även om att elever ibland får möjligheter till att få en särskilt anpassad undervisning, inte för att ”slippa” utan för att klara av att fullfölja sin skolgång.

Jag hade egentligen ingen planerad tanke om att vi skulle ha med oss Greta genom hela arbetsområdet, men eftersom Gretas klimataktivism är högaktuell, elevnära, normbrytande och kontroversiell – så har det helt enkelt inte gått att undvika.

Eftersom många, men långt ifrån alla, elever uttryckte olika och ibland förenklade, åsikter om Greta – så valde jag att lyfta henne och hennes insatser till en organiserad diskussion enligt metoden ”Diskutera mera!”   Metoden utarbetades av SO-lärarna på Oxievångsskolan förra året och används för att kunna lyfta och diskutera kontroversiella frågor i klassrummet.

Diskussionerna fungerade väl och jag har skrivit av elevernas sammanfattningar i följande presentation: Greta Thunberg – vad är bra och vad är dåligt med hennes arbete som aktivist?

Plötsligt blir åsikter och antaganden lite mer nyanserade – även om de är olika.  Många elever uttrycker att det hon gör som aktivist kan vara positivt för att påverka, men samtidigt så tycker många att det är dumt att uppmana till skolstrejk. En del motiverar sin åsikt med att många elever inte har samma möjligheter till att få stöd från skola och föräldrar för att klara sin skolgång utan att vara i skolan. Alla har helt enkelt inte samma förutsättningar. Det kan vara bra att elever skolstrejkar, men det innebär inte att det är något som passar alla. Det finns andra sätt att arbeta för hållbar utveckling. Till exempel att skaffa sig kunskaper och förmågor som leder till andra handlingar för att bekämpa klimatförändringarna.

Efter att Greta gått i land i USA har det varit mycket mediebevakning kring Greta och jag har kunnat inleda flera lektioner med: ”Senaste nytt om Greta”. Detta kulminerade i samband med hennes tal i FN häromdagen. Med sociala medier och traditionella medier spreds framför allt delar av hennes tal och kommentarer i sociala medier. Korta klipp, korta polariserade kommentarer. När eleverna möts av dessa, utan att sätta det i större perspektiv – så hänger de med i olika drev, utan att direkt tänka till – utan att bemöda sig med att se och lyssna till hela talet.

 

I några klasser har vi kunnat lyssna på hela talet, efter att jag tydligt har bett dem att vänta med att kommentera och ställa frågor tills efter jag har visat klippet. Därefter har vi kunnat diskutera talet på ett annat, utifrån elevernas frågor och kommentarer:

  • Har hon en PR-byrå? Skriver hon talet själv? Vilka retoriska tekniker använder hon?
  • Vilka talar hon till?
  • Får det hon säger någon effekt?
  • Vad händer i FN egentligen?
  • Kan det spela någon roll med en särskild ”klimatvecka”? https://globalgoalsweek.org/
  • Kommer hon att klara den psykiska pressen? Mår hon bra?
  • Har hon verkligen rätt? Är det sant att det är så bråttom, så illa?

Att i undervisningen följa senaste nytt om Greta, handlar för mig mycket om att möta elevernas omvärldsuppfattning, en uppfattning om vår värld som uppdateras med snabba klipp och korta budskap via de sociala medier som de använder.

Jag envisas ofta med att under lektionerna använda SVT:s senaste nyhetssändningar. Det gör jag eftersom jag vet att eleverna inte ofta använder våra traditionella medier. De använder vanligtvis Instagram, Facebook och Aftonbladet. Men vi har även elever som väljer Flashback och valda bloggar som sina informationskanaler.

I det fysiska klassrummet ska vi mötas, ge varandra input och skapa förståelse för vad som ligger bakom och förstärker våra uppfattningar och värderingar. Det måste ske under organiserad form, där alla röster och åsikter ska få möjlighet att komma till tals – inte endast de som skriker högst och starkast.

 

 

 

 

 

Please follow and like us: