Fotbollsfeber, nationalism och symboler – normkritiskt tänkande i VM-tider

Vi har haft två schemabrytande dagar på Oxievångsskolan där vi har arbetat extra kring normer och språkbruk. Jag valde att använda mig av fotboll som grund för diskussion kring normer, utanförskap och nationella symboler. Jag skapade en presentation med innehåll och arbetsgång, som även andra lärare i arbetslaget kunde använda sig av.

Jag mötte upp eleverna vid klassrumsdörren för att i vanlig ordning samla in mobilerna. Det som var ovanligt var att de gick in i rummet till tonerna av:

Jag berättade lite kort kring hur spelare och fotbollsfans världen över samlas för att följa sina landslag och att de under ett par veckor hejar på landslag med nationens flagga och färger som symboler – även om man till vardags följer och hejar på olika klubblag.

Därefter var det dags för oss att se den nya dokumentären: Zlatan – för Sverige i tiden

Efter dokumentären delades klassen in i diskussionsgrupper för att i grupperna diskutera frågeställningarna i presentationen. Efter några minuters diskussion fick några elever svara på frågeställningarna med hjälp av ”No hands – up”, det vill säga den person vars namn stod på glasspinnen fick möjlighet att redogöra för sin eller sin grupps tankar.

Dokumentären är mycket lämplig som underlag till att diskutera normer och utanförskap. Zlatan berättar på ett sätt som griper tag i oss, det är lätt för oss att känna igen och förstå de situationer och händelser han berättar om. Vi har elever som delar upplevelser av utanförskap och vi har elever som ser och förstår vad det handlar om.

Den frågeställning som handlade om vad vi kan göra för att barn och ungdomar inte ska hamna utanför sin idrott på grund av olika resurser var intressant att lyfta. Många elever förde fram synpunkter kring att de vuxna runt ett lag ska arbeta som ett lag, för laget. Många föräldrar är där för att se och stötta sitt barn, men eleverna menade att de skulle vara där för alla barn. Till exempel kan de tänka på att packa med extra matsäck och se till att det finns begagnade kläder och utrustning att få eller låna.

.

Dokumentären tar tag i den heta potatisen kring frågan om vad det innebär att vara svensk. Jag förtydligade för eleverna olika exempel på polariseringen av frågan som synliggjordes i dokumentären. Därefter fick eleverna diskutera frågan, först gruppvis och sedan gemensamt i klassen. Här var det en fördel när vi kunde vara två lärare som kunde gå runt för att lyssna på grupperna. Det gav större möjlighet för att allas åsikter skulle få komma till tals och att eleverna skulle kunde få lov att tala till punkt.

”Om man känner sig svensk, så är man svensk”  och ”Om man är född i Sverige är man svensk”

var de mest vanliga påståendena kring frågeställningen. När diskussionen lyftes upp på klassnivå och det gavs möjlighet till problematisering,  kom många till insikt om att frågan är komplex och jag finner starka skäl till att arbeta vidare med den här sortens frågor i höst.

Efter djup och allvar följde lite mer lek kring ”Swedish smörgåsbord”. Hur många olika ”typiskt svenskt” hinner ni i grupperna notera?

Därefter berättade jag kort kring U21-laget som vann EM för tre år sedan. Det var inte bara det att de tog sig till final och vann, utan de visade även på att lyfta frågor kring mångfald genom ”Nya Sverige”.

Jag tipsade även eleverna om radioprogrammet Vems landslag? , där man sätter fingret på att landslaget saknar den mångfald som U21-laget hade och där de diskuterar olika orsaker kring vad detta kan bero på.

Lektionspasset kring fotbollsfeber, nationalism och symboler avlutades med att vi såg och lyssnade på Samir och Viktors låt ”Put your hands up för Sverige” där de använder sig av nationella symboler och färger, men där den enkla texten är inkluderande.

”Alla får vara med, alla måste få vara med.”

 

Please follow and like us:

SeaU again!

På lördag är det ”World Ocean day” – en dag då en av de globala målen uppmärksammas lite extra:  Mål 14: Hav och marina resurser

I Malmö kommer det att arrangeras strandstädning under förmiddagen och det firas därefter med festligheter vid Marint kunskapscenter , SeaU.

Under våren har 30 elever från årskurs 7 på Oxievångsskolan haft förmånen att få delta i ett skolprogram med tre träffar på SeaU. (Den tredje träffen är i morgon).

Vid den första träffen var det introduktion till de globala målen och kring arbetet med att ”Rädda havet från plast”. Med sig till skolan fick vi ett uppdrag med att finna lösningar på frågorna kring:

Vart kommer plasten ifrån? Hur kan du hindra plasten från att hamna i naturen?

Våra elever hade under ett tidigare projekt arbetat antingen med uppdraget att ”Rädda Medelhavet från plast!”eller skrivit ett fiktivt brev till en ordförande i en idrottsförening för att övertyga om att föreningen inte skulle sälja duschcreme för att tjäna pengar till ett idrottsläger. Därför hade eleverna redan en del förkunskaper kring det här.

När Oxievångsskolan hade ”Öppet hus” hade vi möjlighet att samla de 30 eleverna (som går i olika klasser) för en kväll. De fick uppdrag att lösa där vi tillsammans skulle arbeta för att undersöka människors kunskaper kring plast i havet, attityd till att sortera och konsumera plast, samt påverka människor i riktning till att agera på rätt sätt så att plast inte hamnar i havet. När jag summerade kvällens arbete i korta anteckningar skrev jag;

7A: Gjorde flyers och delade ut. Finns i papper och digitalt. Det har dokumenterat med bild, ska maila mig bilderna. 

7B: Intervjuade, ställde fyra frågor. Sammanställde materialet i ett dokument som de har på datorn. De gjorde posters med QR-kod för att fortsätta undersökningen. På fredag ska de kolla resultaten och skriva ut i diagram.

7C: De har gjort en lista på fem produkter som byts ut mot andra material. Sedan har de gjort två affischer som finns i pappersform med en handskriven lapp för redovisning.

7D: Gick till Coop och tog bilder på saker som inte behöver vara förpackat i plast. Har materialet på Ipaden?

7G: Skapade en enkät i ett googleformulär, de har inte fått så många svar, länken måste skickas ut via sociala medier och mail.

Sedan var det dags för den andra träffen på SeaU. Då fick vi arbeta praktiskt. 30 minuter ägnades åt att samla skräp kring Ribersborgsstranden.

Tillsammans plockade eleverna 26 kg plast och annat skräp. Den andra tiden ägnades åt att håva och titta på livet under vattenytan.

I skolan har några elever arbetat vidare med att sammanfatta sina uppdrag i affischform. Dessa affischer ska redovisas på SeaU i morgon, då SeaU samlar ca 300 elever och lärare som deltagit i vårens skolprogram för olika aktiviteter och festligheter.

Det har varit mycket trevligt och enkelt att samarbeta med Marint kunskapscenter och det är min övertygelse att det är ett arbetssätt som kommer att leda till förändring i rätt riktning. Vi som har varit med har fått upp ögonen för vår överkonsumtion kring plast och vilka effekter det får för livet under ytan när resterna från grillkvällen blåser ner i Öresund.

Så, tack Marint kunskapscenter för gott samarbete.

SeaU again!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Please follow and like us: