Lära om, lära genom och lära för demokratin

Sverige är i dag ett land med en hög grad av demokrati. Men så har det inte alltid varit, och det finns heller inte skäl att ta demokratin för given – ty demokrati måste underhållas.

 ”Lära om”:

Sveriges utvecklades inte till ett demokratiskt land över en natt.  Folkskolestadgan 1842 var en viktig milstolpe som slog fast att alla svenska barn skulle gå i folkskola och lära sig den tidens grundläggande utbildning. Det bidrog i sin tur till att det svenska folket blev läskunniga och läste sin Bibel själva, men även att efterfrågan på tidningar och böcker steg. Läskunnigheten gav svenskarna möjlighet att skaffa sig kunskaper om världen. Med tiden kom man att diskutera samhällsfrågor, organisera sig för och övertyga om värdet av de demokratiska principerna.  I Sverige arbetade man under 1900-talet fram starka samhälleliga institutioner, samtidigt som den sociala tilliten var hög.

”Lära genom”:

Om demokratins låga ska fortsätta lysa starkt krävs en fungerande skola där elever från olika kulturer möts och där alla grupper tillskrivs samma status.  Ämneskunskaper och kommunikativa förmågor går hand i hand. Källkritiska förmågor ska tränas för att undvika att omvärldsuppfattningen vilar på ”alternativa fakta”.  Att vara en del av det snabba: de korta youtubeklippen, TV-serierna, bloggar och Instagram  – men samtidigt ha förmågor att följa en längre berättelse i en bok, se en spelfilm,  läsa ett längre reportage och sitta ner och utveckla resonemang i en längre diskussion.

”Lära för”:

Vår värld har många utmaningar i form av rasism, klimatförändringar, vattenbrist, en åldrande befolkning och en ny politisk världsordning. Men vår värld har även många möjligheter där nya tekniker, innovationer och kunskaper möter utmaningarna.  För att nå en hållbar utveckling på sikt behöver vi fortsätta att underhålla basen för vårt samhälle. Då krävs det en ordentlig satsning på en skola där alla elever får med sig ordentliga ämneskunskaper, kommunikativa och källkritiska förmågor – samt en skola där värdegrundsarbetet låter skolan vara den plantskola som vår demokrati vilar på och där den sociala tilliten utvecklas.

En ordentlig satsning kan liknas vid satsningar så som när man införde folkskolan 1842, fattade beslut om att bygga stambanorna eller när man valde att genomföra miljonprojektet. Demokrati behöver underhållas, renoveras och smörjas.

Please follow and like us:

Att främja förståelse för andra människor med en droppe midnatt

I januari var deltog jag på en fortbildningsdag som arrangerades av Forum för Levande historia.  Rubriken för dagen var: ”Så möter vi främlingsfientlighet och rasism i skolan.”  Det är ett högaktuellt ämne som borde ligga mycket högre på agendan och ges större prioritet bland olika ”satsningar” och ”fokusområden”.

Under utbildningsdagen var vi över 300 deltagare från förskolor och skolor, de flesta av oss redan med ett stort intresse och kunskap för frågeställningen. Dagen gav mig nya perspektiv, uppdatering av forskning och tips och nycklar kring hur man kan möta utmanande situationer i klassrummet och i skolan.

Flera gånger under dagen tänkte jag tankar som: ” Det här ska jag förändra”, ”Det här ska jag berätta”, ”Det här vill jag visa”, ”Det här har jag inte tänkt på överhuvudtaget! ”, ”Det här vill jag veta mer om…” Men förändringsarbete kräver reflektion, reflektion kräver tid.

Jag har bestämt mig för att bearbeta mina tankar i olika portioner här på bloggen. Här kommer den första:

Grundskolans läroplan innehåller tre delar, där den första delen handlar om ”Skolans värdegrund och uppdrag”.  Det är en värdefull text som ska omsättas i praktik, det är en text som ska styra och ge stöd till skolans personal  i deras arbete och texten har ett innehåll som ständigt utsätts för prövningar i vårt samhälle och i vår värld.

Under rubriken ”Förståelse och medmänsklighet” står att läsa följande:

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”

Ett sätt att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse för oss vuxna skulle kunna vara att läsa och diskutera boken ”En droppe midnatt” av Jason Timbuktu Diakité.  Hur många unga Jasons möter vi inte i vår vardag? Elever som utsätts för rasism på olika nivåer, som söker sin identitet och funderar över de släktled som varit och hur livet ska bli för de släkten som komma skall?

Jag avslutar mitt inlägg kring ”Så bemöter vi främlingsfientlighet och rasism i skolan” med att uppmana så många som möjligt att läsa boken.  Den främjar förståelse och förmåga till inlevelse.

Please follow and like us: