Att motverka rädsla för lastbilar och människor som söker skydd

En timme efter att jag lämnat elever och skola för att gå på påsklov kapade en man en lastbil och körde denna i full fart längs Drottninggatan i Stockholm.  Fyra personer dog och många människor skadades.

När jag möter mina elever i morgon kan jag räkna med att de under över en veckas tid har bombaderats av bilder och information ifrån olika slags medier och att de har pratat om det här med varandra och med sina föräldrar. Alla kommer att ha hanterat det här och bearbetat det här på olika sätt. Jag som hade tänkt att vi skulle påbörja arbetet med hinduismen, kommer att lägga min planering lite åt sidan för att arbeta med den aktuella situationen.

Syftet med att diskutera detta med eleverna är att skapa handlingsberedskap inför framtiden. Och fokus ska hållas på det. ”Frosseri” kring vittnens berättelser och situationsbilder kan jag räkna med att de redan har fått sin beskärda dos av.

  • Vad är terrorism och vilket syfte har terrorismen? Vilka följder på kort och lång sikt kan terrorism få?
  • Hur hanterar de traditionella medierna situationen?
  • Hur har våra myndigheter hanterat situationen?
  • Hur har vi själva hanterat det här via sociala medier och i diskussioner med andra?

Så här kommer min planering och arbetsgång se ut för mina elever i årskurs 6:

  1. Kortskrivning: (Ca 10 min)

Jag kommer att berätta mycket kort om hur jag tog emot nyheten om händelsen i Stockholm, vad jag tänkt, vilka känslor jag känt och hur jag har fått information om händelsen. Därefter kommer jag att låta eleverna enskilt skriva utifrån olika ledmeningar:

När jag fick veta att…

Jag blev förvånad över…

Jag skulle vilja veta mer om…

Jag reagerade mest över att…

2. Vad är ”terrorism”? (Genomgång ca 10 min)

(Begreppet terror, orsaker, syfte och följer på kort och lång sikt. Här i ett teoretiskt perspektiv och med historiska exempel)

3. Gruppdiskussion:

I grupper om fyra ska eleverna berätta om vad de upplevt utifrån de tidigare frågeställningarna. Eleverna uppmanas till att ”Alla ska komma till tals”. Eftersom eleverna har kortskrivit om frågorna, så är de alla uppvärmda och kan delta i diskussionen.  I slutet av diskussionen kommer eleverna att uppmanas att skriva ner några saker de skulle vilja veta mer om, som ska publiceras på en ”padlet”, den gemensamma digitala anslagstavlan.

4. Hur hanterade medierna situationen? Gemensam diskussion (ca 10 min)

Här kommer jag att göra en tankekarta tillsammans med eleverna på whiteboardtavlan med två pennor. En färg för ”traditionella medier” och en färg för ”sociala medier”.  Jag kommer även gå igenom begreppet ”media” som betyder ”mellan”.

Eftersom jag gör den här utifrån eleverna, så kommer det att växa fram en bild av vilka medier eleverna använder, vilken information de får och hur den tas emot.

5. Kortskrivning: (ca 10 min)

Det är dags för eleverna att individuellt reflektera över:

  • Hur vet jag att den bild jag får av verkligheten är stämmer?
  • Vad kan jag göra för att inte låta mig luras och påverkas?
  • Vad ska jag tänka på när jag delar information på sociala medier?

6. Jag berättar och ger korta exempel på hur polisen, säkerhetspolisen, regeringen och statschef arbetade i den aktuella situationen och hur deras arbete syftar till att skydda medborgarna. (ca 5 minuter)

7. Gruppdiskussion utifrån den senaste kortskrivningen, men utifrån ett ”beredskap inför framtiden”-tänk. (ca 10 min)

  • Om jag får en bild på en svårt skadad person via snapchat ska jag…
  • För att undvika att bli rädd för terrordåd så ska jag…
  • För att få så trovärdig information som möjligt väljer jag…
  • Det spelar roll vad jag säger, skriver och delar därför att…

8. ”Knyta ihop säcken”:

Här sammanfattar vi muntligt eller med hjälp av ”padlet”, den digitala anslagstavlan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Please follow and like us:

Stör ej – bedömning pågår!

Läraryrket är ett intellektuellt yrke. För att kunna utöva yrket krävs ämneskunskaper, förmåga att tolka skolans kod och att vara förtrogen kring styrdokumenten, samt att omsätta dessa i praktiken.

En av mina viktigaste uppgifter är att bedöma elevernas kunskaper och förmågor, samt att summera dessa till ett betyg.  Jag måste tänka på bedömningen redan när jag planerar ett arbetsområde, eftersom arbetsområdet syftar till att träna de kunskaper och förmågor som ska bedömas. Jag måste ha klart för mig vilka kunskapsaspekter som ska bedömas, för i SO är det orimligt att beta av alla aspekter i kunskapstabellen. Jag måste även se till att mina bedömningsuppgifter utformas så eleverna ges möjlighet till att visa de kunskaper och förmågor som avsetts.

Det är enkelt att hitta på ett arbetsområde och skriva en planering. Att snickra ihop en engagerande lektion går också ganska så raskt.  Men det är svårare att knyta samman säcken och bedöma.

När jag ska bedöma elevernas kunskaper och förmågor, som så småningom ska vägas samman till ett betyg – så är det ett ansvarfullt utövande som inte kan slarvas och hastas igenom. Jag förväntar mig att mina elever tar mina uppgifter på allvar och att de gör sitt bästa för att visa mig vad de kan. På samma sätt har eleverna förväntningar på mig att jag ska göra mitt bästa för att bedöma deras kunskaper på ett så professionellt, likvärdigt och ”rättssäkert” sätt som möjligt. Att sätta betyg är en myndighetsutövning.

Det tar längre tid att bedöma elevernas kunskaper i SO med Lgr 11 än med Lpo 94. Det är tydligare vilka kunskaper och förmågor som ska bedömas och det kräver mer av mig som lärare att se till att eleven får möjlighet att pröva och visa dessa förmågor.  När jag summerar bedömningen enligt olika kunskapskrav ska detta dokumenteras och redovisas i en kunskapstabell. Jag ser det som ett arbetsdokument fram till elevens slutbetyg, men det är även en tabell som ska visas och vara synlig för elever och föräldrar så att de kan följa med i kunskapsutvecklingen. Synliggörandet utmanar och ställer krav på mig som lärare. Om jag får frågor på min bedömning, så ska jag kunna motivera när och hur jag fått bevis för min bedömning.

Samtidigt är det så att utrymmet för det kvalificerade och intellektuella arbetet i praktiken har minskat.  Under den arbetstidsplatsförlagda tiden är det svårt att kunna få tillgång till den samlade tid och arbetsro som denna viktiga del av arbetet kräver.  Och arbetsro för att genomföra kvalificerade bedömningar är a och o.

Om jag som lärare under en längre tid arbetar med högt stresspåslag, så minskar min förmåga att prestera.  Om jag har svårt att få möjlighet till att genomföra bedömningar under min arbetsplatsförlagda arbetstid, så måste detta ske under kvällstid.  Att arbeta med bedömningar under förtroendetiden är fullt möjligt, men inte fullt ut.  Det finns även andra arbetsuppgifter som ska göras och även jag behöver varva ner och återhämta mig inför nästa arbetsdag.

Min önskan är att lärarnas bedömningsarbete synliggörs och att man i schemat ”blockar” tid för bedömning. Kanske även skapar ett tyst arbetsrum med en skylt:

”Stör ej, bedömning pågår!”

 

Please follow and like us: