Vad ligger bakom en värdig skolavslutning och slutbetyg? Följ med mig på en nostalgitripp genom tre års undervisning.

För några dagar sedan gick våra nior på Oxievångsskolan ut genom den traditionsenliga blomsterbågen på sommarlov, mot nya utmaningar och äventyr.

Årets skolavslutning fick arrangeras annorlunda på grund av coronarestriktioner, men vi är många som är överens om att det blev ett mycket fint och värdigt avslut. Klasserna samlades först för kortare tal, stipendieutdelning och underhållning i form av lärarnas spexfilm i klassrummen. Därefter väntade sommarbrunch i en festligt dukad matsal.  En halvtimma senare gick eleverna klassvis direkt ut från matsalen nerför grässlänten. Musiklärare och elever bidrog med musik och sång till att höja stämningen när varje elev fick en röd ros av sin lärare inför vidare vandring genom blomsterbågen. I stället för föräldrar möttes eleverna detta år av lärare som viftade med svenska flaggor, samt andra elever som samlats och dröjt sig kvar.  Det blev ett värdigt avslut på en historisk termin.

Jag har undervisat årets nior i minst tre år och jag upplever verkligen att de är flygfärdiga och redo att gå vidare för nya möten och nya mål.

Under den sista avslutande terminen har många elever ägnat mycket tid till att läsa av sina matriser i lärplattformen i hopp om att försöka lista ut sitt meritvärde och att finna sätt att kunna höja sina betyg. Arbetet med matriserna har en ambition om att kommunikationen kring kunskapsutvecklingen i ett ämne för varje elev ska bli tydligare. Detta sätt har så klart fördelar, men det kan bara vara en del av en större kommunikation.  Professionella lärare vet vilket innehåll som ryms bakom olika rutor och vilka värden och tyngd de har.  Elever ser oftast en ruta som en del av ett spel där man kan ”levla upp”, men inte ”levla ner”.

Jag har under våren förfasat mig över att många elever ser ett ”klick” i en ruta som ”kunskap”. Om vi ska ha kunskapstabeller i lärplattformar som ett verktyg för kommunikation, så behöver vi även bli bättre på att diskutera och kommunicera kunskapssyn och vad en ”förmåga” innebär med eleverna. Jag ser fram emot att lyfta denna frågan högt på agendan vid höstens ämnesträffar.

Eleverna fick sina slutbetyg, ett slags kvitto på de kunskaper och förmågor som de visat lärarna under tre år. Men vad ligger bakom bokstäverna? Jag rotade lite bland mina siter och tog mig en titt på det lärande som ryms bakom betyget. Det blev en nostalgitripp kring de senaste tre åren och lite reflektioner kring minnen av olika arbetsområden. Om jag lägger detta blogginlägg i bokmärkesfältet kan jag lätt finna godbitar inför kommande arbetsområden. För mycket av det vi har arbetat med finns ju här:

Årskurs 7: 

Medelhavet2017

https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/medelhavet2017/

Jag minns att jag en av de första lektionerna i sjuan fick alla eleverna att kortskriva till en youtubefilm som visade hur vågor slog mot en och samma klippa någonstans i Medelhavet. Det var en övning som alla elever klarade av att genomföra och det gav mig en inblick kring deras språkliga förmågor. Arbetsområdet innehöll även friare undersökande uppdrag och arbetsområdet växte fram tillsammans med eleverna. Medelhavet är en knutpunkt för tre olika världsdelar och temat inkluderar många elever personliga referensramar.

Stopp! Min kropp! Ordet är fritt! 

https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/stopp2018/

I december påbörjade vi ett ämnesövergripande arbetsområde som vi kom att kalla ”Stopp! Min kropp! Ordet är fritt”. Detta råkade sammanfalla med tiden för #metoo. I arbetslaget tog vi krafttag mot eskalerande könsord. Vi och eleverna tröttnade på en illaluktande ljudtapet i korridoren. Arbetslaget skickade ett mail till vårdnadshavarna om att vi skulle satsa på att förbättra språkbruket hos eleverna och att vi hädanefter skulle skicka ett kortare informerande mail om vad vi hört för att få deras hjälp med detta.  Ett exempel: ”I dag ropade ditt barn ”Din jävla hora” efter en annan elev i korridoren. Vi skulle gärna vilja att du diskuterar detta med ditt barn.” Flera föräldrar mailade oss och gav oss vårt stöd i detta arbete. Vi lyckades inte eliminera könsorden, men med utvärderingarna kunde vi se att eleverna upplevde att det blev mycket bättre.

Romarriket 

https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/romarriket/

Efter några lektioners introduktion, så släppte jag kontrollen och prövade med att låta eleverna leda lektioner. Detta i linje med  Läroplanen för grundskolan, kapitel 2.2 Elevernas ansvar och inflytande. Häromdagen läste jag mitt blogginlägg som jag skrev efter arbetsområdet och jag påminde mig själv om vinsterna med att våga släppa taget. Det blev lyckat med hjälp av tydlig tanke och struktur. Läs gärna mer om arbetssättet om du är intresserad: Tärningen är kastad! Om att låta elever leda lektioner.

De globala målen 

https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/de-globala-maalen/home

Det här arbetsområdet genomförde jag tillsammans med min lärarkandidat som numera är min ämneskollega. Det var det första mötet med de globala målen både för mig och mina elever. Mycket fokus på väder, klimat och zoner. Klimatfrågor innehåller många svåra begrepp, namn på platser och kräver förmåga att läsa av kartor och orientera sig på en jordglob. Begrepp och centrala frågor kring klimatfrågor möter eleverna många gånger i olika ämnen och arbetsområden. I sjuan kan det var svårt för många elever, men det är bara att ta tag i det. Som glosor i ett modernt språk. Åren går och i nian behärskar eleverna ord och begrepp och kan argumentera i diskussioner och delta i debatter.  Vi hade även ett lyckat samarbete med SeaU. Om det kan du läsa här: Sea U again!

Årskurs 8

Valet 2018

https://sites.google.com/skola.malmo.se/valet2018/startsida

SO-lärargänget tog ett gemensamt tag med arbetsområdet, planerade och genomförde Skolval2018 på skolan. Engagemanget hos eleverna var stort och det diskuterades mycket politik inom skolans väggar! Något som ligger mig varmt om hjärtat var den arbetsgång för diskussioner som vi tillsammans arbetade fram: ”Diskutera mera!” Vi var överens om att klassrumsdebatter inte var särskilt lärorika och givande för eleverna, utan vi ville ha ett sätt där alla eleverna skulle tränas i att diskutera och få möjlighet att komma till tals. Den modellen har jag hållit vid liv i två år med mycket goda resultat. Pröva den gärna och var noga med att hålla fast vid rutiner och struktur. Jag kan utlova elevdiskussioner med högre kvalité än vår tids TV-sända partiledardebatter. Grundskoletidningen har skrivit en artikel om vårt arbetssätt och i artikeln finns det tydliga instruktioner:

https://www.grundskoletidningen.se/2-2020/vi-maste-mota-eleverna-dar-de-befinner-sig

https://www.grundskoletidningen.se/2-2020/samtalsklimat-klimatsamtal

Världshandel, rasism och revolutioner 

https://sites.google.com/skola.malmo.se/vrldshandel-rasism-och-revolut/startsida

Kaffe, choklad, majs och tomater – hur kan det komma sig att det är vanliga produkter i våra hushåll idag? Vilken historia ligger bakom och vad innebär den ekologiska imperialismen? Vad kommer vi att ha i våra kylskåp i framtiden?

Kommer coronasituationen att påverka globala konsumtionsmönster? Vad finns i våra kylskåp om två år? Det här är ett mycket spännande arbetsområde, och jag ser framemot att tydligare knyta an till både Hem- och Konsumentkunskapen och de globala målen när det är dags att lyfta detta innehåll. Vad kommer att hända i sommar med Black Lives Matter?  Det kan vara klokt att arbeta med bakgrunden till de kraftiga spänningar som nu visas i demonstrationer och andra sociala rörelser.

Utbildning, arbetsliv och valet till EU

https://sites.google.com/skola.malmo.se/utbildningarbetslivochvalettil/startsida

Valet till riksdagen 2018 blev så spännande, så vi kunde inte låta bli att tacka ja till att även arrangera Skolval2019: Valet till EU. Vi var i stort sett den enda grundskolan i Malmö som gjorde detta, men vi ansåg att vi redan gjort grovjobbet med planering och organisation och att det var värt att rida på vågen av elevernas intresse.  Eleverna fick alltså möjlighet att träna på att lägga sin röst i valurnan två gånger under läsåret, och vi vet att elever på skolan stöttade sina föräldrar till att gå och rösta.

Eleverna hade möjlighet att göra prao och de fick arbeta teoretiskt med utbildnings- och arbetslivsfrågor i skolan. Vi hade intressanta diskussioner kring löner, könsdominerande yrken – och kanske det mest intressanta för eleverna: Hur kommer det sig att flickor statistiskt sett lyckas bättre än pojkar i skolan? Varför är detta ett bekymmer? Hur skulle detta kunna ändras?

Årskurs 9

Hållbar utveckling 

https://sites.google.com/skola.malmo.se/hllbar-utveckling/startsida

Inför niornas läsår hade jag läst in mig på Skolverkets modul för Hållbar utveckling och det resulterade i att ett ämnesövergripande arbetsområde tillsammans med Hem- och Konsumentkunskapen. Vi hade även möjlighet att följa Greta Thunbergs resa till USA och arbetade mycket med att förstå aktörer och intressekonflikter. Läs gärna mer om arbetsområdet på mitt blogginlägg: Om undervisningens riktning för att nå de Globala målen 2030.

Världskrigens tid 

https://sites.google.com/skola.malmo.se/vrldskrigenstid/startsida

Under arbetet med ”Världskrigens tid” testade jag att använda mig av Astrid Lindgrens verk och hennes egen personliga historia. Jag berättade om min generationslinje och berättade bland annat om vad min morfar var med om under det andra världskriget, genom att läsa högt ur ett personligt brev som han har skrivit till mig. Jag berättade om min mormors uppväxt och den tragiska olycka där hennes bror dog efter att ha blivit påkörd av en spårvagn.

En av mina elever började efterforska sin egen släkts historia och nu har jag fått tillgång till översatta brev i från östfronten år 1944 och har fått elevens tillåtelse till att använda dem i min undervisning!

I samarbete med ämnet svenska arbetade vi med Hedi Frieds historia på olika sätt. Alla elever som gick ut genom årets blomsterbåge i år känner till hennes historia.  ”Världskrigens tid” blev ett omfångsrikt arbetsområde.

Vår globala framtid 

https://sites.google.com/skola.malmo.se/vrglobalaframtid/startsida

De tre högstadieåren skulle avslutas med ”Vår globala framtid”. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig, men hade ju ett nog så passande namn på ett arbetsområde som startades upp i samband med att coronaviruset spreds över globen och landade som en pandemi. Det skulle innehålla geografi och befolkningslära, samt fördjupande arbete kring aktuella konflikter. Jag höll mig till min grundtanke, men fick anpassa mig efter en verklighet under ständig förändring: Hand i hand med aktuella uppdateringar kring krisen.

”Kommer elever i framtiden att läsa om detta i sina läroböcker i historia?” frågade en elev mig tidigt när viruset tog fart. ”Kommer det bli som i USA efter börskraschen?” frågade en annan. ”Kommer avslutningsbalen att ställas in?” frågade en tredje.

I mitt klassrum utvecklades en rutin kring att ta del av SVT:s senaste nyhetssändning för att lyfta och diskutera innehållet. Ständigt berörde det ”Vår globala framtid”. Jag visste inte på förhand vilken statistik eller vilken samhällsförändring som skulle tas upp – så vi har verkligen fått följa med i krisen, försöka förstå och lära tillsammans.

Det är verkligen häftigt att få ha undervisat samma elevgrupp under tre år. Att få följa deras utveckling och att få ta del av deras tankar och idéer. Jag har fått lära mig så mycket tillsammans med dem och det är i mötet med eleverna som jag stärker min inre kompass och att få vara en ”framtidspossibilist”.

Med dessa ord stämplar jag ut och beger mig ut i sommarkvällen!

 

 

 

Please follow and like us: