Strålkastarljus på skolans arbete för demokratin.

Under uppstartsdagarna i augusti fick jag och två kollegor, Alexander och Stina, en förmiddag till vårt förfogande att samla skolans personal för att sätta strålkastaren på begreppet demokrati, samt den extra satsning vi planerade att göra under läsåret. Kanske har vi ett särskilt engagemang i frågan som SO-lärare, men faktum är att alla lärare och ämnen har ett demokratifrämjande uppdrag – och det är viktigt att vi är medvetna om att undervisningens inriktning och metoder spelar roll.

Även för den riktigt insatta kan det vara svårt att hänga med i svängarna kring de pågående förändringarna vad gäller det politiska landskapet, medieanvändande och medvetenhet om vad som påverkar våra värderingar och vad vi pratar om när vi påstår att ”demokratin står under hot”. Vi som är särskilt intresserade av demokratifrågor pratar om detta på något sätt flera gånger i veckan när vi ses – och ändå kan ämnet kännas svårt att greppa.  Därför måste vi helt enkelt hjälpas åt. Och med vi menar jag nu all personal inom skolans väggar.

Rubriken för vår föreläsning: Hur kan vi stärka vår demokrati?

Hållpunkterna för förmiddagen:

Det går inte att gå på djupet under en förmiddag, även om vi var tacksamma för den tid vi fick. Men vi kunde i alla fall belysa olika ämnen och iakttagelser som sedan kunde leda till vidare diskussioner i olika ämneslag. Utgångspunkten för vår demokratisatsning är arbetet med de globala målen: Vi har 17 olika mål att uppnå för att vi ska nå en hållbar utveckling, det är ett gediget arbete där varje mål i sig innehåller olika rörelser och krafter för eller emot förslag och åtgärder, vi har här intressekonflikter och många frågor som är kontroversiella.

Vidare fann vi det viktigt att betona Lgr 22 och den text som tydliggör att demokratifrämjande undervisning är hela skolans ansvar och att visa på bredden av demokratibegreppet, samt undervisningens betydelse för att demokratin ska kunna fungera. Med bräckliga ämneskunskaper och brist på demokratiska förmågor finns det risk för att vårt folkstyre försvagas.

Barnombudsmannens rapport ”Om barn och ungas utsatthet för rasism” innehåller en hel del matnyttigt som lärare och personal behöver uppmärksammas på: Dels att förstå att rasistiska uttryck har normaliserats och fått fotfäste i skolan, många barn utsätts för rasism tidigt och rasismen är utbredd i skolan, på sociala medier och offentliga platser. Denna rasism hotar barn och ungdomars utveckling, mående och möjlighet till att delta i samhället. Vi skummade på ytan, men rapporten finns att läsa här:

Om barns och ungas utsatthet för rasism

Lgr 22 har skärpt tonen en aning kring hur skolorna ska arbeta för att motverka rasism, och man önskar att vi arbetar mer med det förebyggande arbetet. I många år har skolans värld lagt fokus på dokumentation och att sätta in insatser när kränkningar och våld har skett.

Vi berättade om Förintelsens olika faser och vikten av att förstå dess mönster: Identifikation, Segregation, Koncentration, Deportation och Förintelse.

Det kan vara enkelt att vara källkritisk och immun mot propaganda i olika övningar där vi ofta tittar på ”klassiska skolexempel”. Men hur är det med propagandan i vår tid? Reagerar vi när vi möts i realtid och är vi medvetna om hur man arbetar för att påverka med vår tids medel? Våra kollegor fick en snabb kurs kring tankesmedjor, propaganda, filterbubblor och konspirationsteorier.

Därefter informerade vi våra kollegor om Skolvalet den 7 september, eftersom Skolvalet är hela skolans ansvar.

Ni märker så här långt att programmet var gediget och då fick vi efter pausen dessutom hjälp av Jan Hase från Berättargruppen Förintelsens efterlevande. Men detta är värt ett eget kapitel, så jag återkommer till det senare.

Jag väljer att runda av detta inlägg genom att skicka med de diskussionsfrågor som våra kollegor fick med sig till sina ämneslag:

  • Hur kan en särskild satsning på demokratifrämjande undervisning se ut i era ämnen inför ”Skolvalet 2022”, samt ”val till riksdag, kommun och region” (och efteråt). Ge konkreta exempel!
  • Vad skulle ni kunna göra utifrån ämne/undervisningen för att förebygga rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck? Vad kan ni redan se? Vad är det ni redan gör? Finns det hinder för att arbeta förebyggande?
  • Reflektera över hur era filterbubblor ser ut. Vilka fördelar och nackdelar finns med era filterbubblor? Vad kan du göra för att vidga bubblan, eller spräcka den?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Please follow and like us:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *