Att göra historien levande med subjektivt material

Den här gången handlar mitt inlägg om hur man kan göra historien levande genom att använda subjektivt material. Inlägget är en av inlämningsuppgifterna till kursen i Levande historia. För er som är intresserade av att arbeta med skönlitteratur i ämnet historia finns det tips och material länkade!

Frågeställningarna jag skulle lösa i denna uppgift löd:

  • Hur ser du själv på att använda subjektiv material som narrativen? Vilket kan syftet vara med detta? 
  • Om du använder ett subjektivt material, vad måste du tänka på? 
  • Har du tips på andra subjektiva material som fungerat bra i klassrummet? Varför fungerar det bra? 

Uppgift: Att använda subjektivt material.

Jag tycker att det är bra att ibland använda subjektivt material, då detta gör att historieämnet får ett större djup och ger en bättre förståelse för människan i historien och hur t ex en historisk händelse, innovation eller reform kan upplevas olika beroende på vems perspektiv man utgår ifrån. Det ger eleven möjligheter att fortsätta väva sina historiska kunskaper.  Det kan vara att lyssna på överlevare från förintelsen och att läsa skönlitteratur, att lyssna på ”Sommar i P1” eller se en film med historiskt perspektiv.  Om man utgår från berättelserna, så kan man arbeta med att lyfta fram olika alternativ till handling som människor har haft vid olika kritiska vägval.

De senare åren har jag haft ett behov av att revidera mitt sätt att undervisa och jag önskar att jag bättre kunde släppa in de kunskaper och erfarenheter som elever från andra länder bär med sig för at göra utflykter ifrån den eurocentriska historieuppfattningen en smula.

Det krävs ett särskilt ansvar av mig när jag använder mig av ett subjektivt material.  Det är viktigt att syftet är tydligt, att jag belyser ur vems perspektiv historien berättas, samt att det ges utrymme för en diskussion kring att det kan finnas andra perspektiv på historien.

När eleverna i årskurs åtta och nio läser historia som utspelar sig under de senaste två seklen, så brukar jag väva in ett projekt med skönlitteratur.  En skönlitterär bok är inte alltid en historisk källa, men den kan ha en berättelse som utspelas i ett historiskt sammanhang – som vilar på vetenskaplig grund.  Man kan ha en källkritisk diskussion kring skönlitterära böcker och diskutera hur författaren använder sig av historia och vad böckerna tillför när vi utvecklar vårt historiemedvetande.

Projekten med att arbeta med skönlitteratur i historieundervisningen har sett lite olika ut, men eleverna brukar få välja en bok från en lista som skolbibliotekarien har sammanställt. När de läser har de med sig frågeställningar att tänka på som de ska arbeta med som reflektionsuppgifter.  ”Examinationsuppgifterna” har också sett lite olika ut, de som jag har varit mest nöjd med är när jag låtit eleverna genomföra ett rollspel. Under rollspelet har de olika diskussionsuppgifter att lösa. De ska då spela en av karaktärerna i böckerna och diskutera samhällsfrågan utifrån sin karaktär. Rollspelen filmas eller spelas in som ljudfil och jag kan efteråt höra vilka kunskaper de har kring tiden och vilka förmågor de har kring t ex:

”… föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. ” (Ur Skolverkets kursplan för historia 7-9)

Eleverna har varit positiva till att läsa skönlitteratur. När de läser böcker som behandlar samma tidsperiod, men läser olika böcker – så uppstår det diskussioner mellan eleverna spontant utanför klassrummet och vilket i klassrummet visar sig i förförståelse och frågor som höjer undervisningens kvalité.

Om jag ska vara självkritisk måste jag bekänna att jag har lagt för lite fokus på att prata om att skönlitteratur är en subjektiv berättelse och vad man behöver förhålla sig till när man läser skönlitteratur. En skönlitterär bok kan vara en historisk källa, men den kan också inte vara det.  I fortsättningen kommer jag att lägga större vikt vid att diskutera frågan hur författare och andra använder sig av historia när de skriver eller refererar till en skönlitterär bok.

Om ni är intresserade av att se mina uppgiftsbeskrivningar kring arbetet med att läsa skönlitteratur i historia, så finner ni exempel här:

Läsning av skönlitteratur från världskrigens tid: Uppgiftsbeskrivning

Litteraturuppgift andra världskriget Uppgiftsbeskrivning

Litteraturuppgift: 1800-talets tid och människor. Uppgiftsbeskrivning

Rollspel; Diskussionsuppgifter för 1800-talets människor Diskussionsämnen

Rollspel: Gruppuppgifter för världskrigens tid:     Diskussionsämnen(OBS! Bilderna som fanns i kuverten har jag inte digitalt. Hör av er om ni vill ha bilderna.)

Om ni vill ha tips till litteratur så bifogar jag de länkar som min förra kollega och skolbibliotekarie Johanna Ekström på Fäladsgården i Lund (@jo_bib) har sammanställt inför projekten:

Litteraturlista – världskrigens tid

Litteraturlista – 1800-talet årskurs 8

 

Please follow and like us:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *