”Historiebruk som manifesteras i livsmiljön”

”Historiebruk som manifesteras i livsmiljön” – så löd rubriken på förra veckans uppgift som jag fått av kursen som jag skrev om för en vecka sedan. Beskrivningen av uppgiften löd: 

  • Bidra med ett eget exempel på historiebruk som manifesteras i livsmiljön
  • Förklara historiebruket, koppla dina förklaringar till det teoretiska material som kursen innehåller. 
  • Berätta om eventuella konflikter som du känner till i uppkomsten av objektet.
  • Beskriv hur ditt exempel kan användas i undervisningen
  • Bifoga även en bild som tydliggör ditt exempel 

Det här blev mitt bidrag: 

Jag funderade i många timmar på ett exempel ifrån min närmiljö. Till slut landade det i ett monument som finns längs min löprunda. Det är Bror Marklunds ”Flyktingmonumentet”.  Skulpturen finns vid ”Barnviken” i Malmö. Det är en liten fiskehamn med fiskehoddor. Under hösten 1943 kom danska judiska flyktingar med båtar till hamnen och fick skydd i fiskehoddorna.  Bror Marklund vistades i hoddorna under krigsårens somrar och 1953 restes monumentet. Skulpturen består av två stenar som ska symbolisera broderskapet mellan Danmark och Sverige. (Från platsen kan man se över till Köpenhamn) Det sägs att Marklund inspirerats av flyktingar som, när de kom i land, lade två stenar på varandra.

 

Foto: Roger Månsson (https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flyktingmonumentet_av_Bror_Marklund.jpg)

1945 kom de vita bussarna till Malmö, offentliga lokaler gjordes om till flyktingförläggningar och malmöborna fick engagera sig och kunde inte gå oberörda förbi migrationsströmmarna. Jag tänker att flyktingmonumentet när det restes fyllde en moralisk funktion, det kanske kunde påverka till att samla kraft och nyorientering hos de goda humana krafter som fanns i samhället för den nyorientering som då krävdes. Skulpturen har fortfarande en moralisk, men även en existentiell funktion, ett sätt att minnas berättelserna. Vi är många som promenerar förbi skulpturen, som läser på skylten och reflekterar kring det faktum att det just på den platsen anlände danska flyktingar under mörkrets skydd.

Jag känner inte till någon konflikt i uppkomsten av objektet, mer än att många tycker att den är ful och att skulpturen påminner om en fallos. Själv får det mig att fundera över om det finns något annat minnesmärke i närheten över flyktingar som kommit till Sverige.  Här handlar det specifikt om danska flyktingar och broderskapet mellan de två nordiska länderna.

I dag skulle jag kunna använda platsen och monumentet till att prata om dagens migrationsströmmar.  Jag skulle berätta om hur malmöborna mobiliserade sina krafter för att ta emot den flyktingvåg som kom under hösten 2015. Jag skulle berätta om den politiska debatt som rådde då och visa en bild på de skyltar som fanns klistrade på golvet på Malmö central för att flyktingarna skulle finna rätt väg till stöd:

Jag skulle försöka väcka tankar hos eleverna kring hur symboler påverkar oss människor på olika sätt, hur det kan få oss att tänka i olika banor, hur de kan få oss att kommunicera kring kontroversiella ämnen.

 

 

 

 

 

Please follow and like us:

En reaktion på “”Historiebruk som manifesteras i livsmiljön”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *