En timme efter att jag lämnat elever och skola för att gå på påsklov kapade en man en lastbil och körde denna i full fart längs Drottninggatan i Stockholm.  Fyra personer dog och många människor skadades.

När jag möter mina elever i morgon kan jag räkna med att de under över en veckas tid har bombaderats av bilder och information ifrån olika slags medier och att de har pratat om det här med varandra och med sina föräldrar. Alla kommer att ha hanterat det här och bearbetat det här på olika sätt. Jag som hade tänkt att vi skulle påbörja arbetet med hinduismen, kommer att lägga min planering lite åt sidan för att arbeta med den aktuella situationen.

Syftet med att diskutera detta med eleverna är att skapa handlingsberedskap inför framtiden. Och fokus ska hållas på det. ”Frosseri” kring vittnens berättelser och situationsbilder kan jag räkna med att de redan har fått sin beskärda dos av.

• Vad är terrorism och vilket syfte har terrorismen? Vilka följder på kort och lång sikt kan terrorism få?
• Hur hanterar de traditionella medierna situationen?
• Hur har våra myndigheter hanterat situationen?
• Hur har vi själva hanterat det här via sociala medier och i diskussioner med andra?

Så här kommer min planering och arbetsgång se ut för mina elever i årskurs 6:

1. Kortskrivning: (Ca 10 min)

Jag kommer att berätta mycket kort om hur jag tog emot nyheten om händelsen i Stockholm, vad jag tänkt, vilka känslor jag känt och hur jag har fått information om händelsen. Därefter kommer jag att låta eleverna enskilt skriva utifrån olika ledmeningar:

När jag fick veta att…

Jag blev förvånad över…

Jag skulle vilja veta mer om…

Jag reagerade mest över att…

2. Vad är ”terrorism”? (Genomgång ca 10 min)

(Begreppet terror, orsaker, syfte och följer på kort och lång sikt. Här i ett teoretiskt perspektiv och med historiska exempel)

3. Gruppdiskussion:

I grupper om fyra ska eleverna berätta om vad de upplevt utifrån de tidigare frågeställningarna. Eleverna uppmanas till att ”Alla ska komma till tals”. Eftersom eleverna har kortskrivit om frågorna, så är de alla uppvärmda och kan delta i diskussionen.  I slutet av diskussionen kommer eleverna att uppmanas att skriva ner några saker de skulle vilja veta mer om, som ska publiceras på en ”padlet”, den gemensamma digitala anslagstavlan.

4. Hur hanterade medierna situationen? Gemensam diskussion (ca 10 min)

Här kommer jag att göra en tankekarta tillsammans med eleverna på whiteboardtavlan med två pennor. En färg för ”traditionella medier” och en färg för ”sociala medier”.  Jag kommer även gå igenom begreppet ”media” som betyder ”mellan”.

Eftersom jag gör den här utifrån eleverna, så kommer det att växa fram en bild av vilka medier eleverna använder, vilken information de får och hur den tas emot.

5. Kortskrivning: (ca 10 min)

Det är dags för eleverna att individuellt reflektera över:

• Hur vet jag att den bild jag får av verkligheten är stämmer?
• Vad kan jag göra för att inte låta mig luras och påverkas?
• Vad ska jag tänka på när jag delar information på sociala medier?

6. Jag berättar och ger korta exempel på hur polisen, säkerhetspolisen, regeringen och statschef arbetade i den aktuella situationen och hur deras arbete syftar till att skydda medborgarna. (ca 5 minuter)

7. Gruppdiskussion utifrån den senaste kortskrivningen, men utifrån ett ”beredskap inför framtiden”-tänk. (ca 10 min)

• Om jag får en bild på en svårt skadad person via snapchat ska jag…
• För att undvika att bli rädd för terrordåd så ska jag…
• För att få så trovärdig information som möjligt väljer jag…
• Det spelar roll vad jag säger, skriver och delar därför att…

8. ”Knyta ihop säcken”:

Här sammanfattar vi muntligt eller med hjälp av ”padlet”, den digitala anslagstavlan.